Staten Palestina har enligt uppgifter på SR:s hemsida erkänts av 135 länder. Nu har även Grekland sällat sig till denna skara, vilket leder till att 136 länder, en majoritet av världens nationer, har erkänt en stat som inte finns på kartan.
Sverige erkände officiellt staten Palestina i Sveriges Riksdag den 30:e oktober 2014. Detta skedde utan någon parlamentarisk förankring eller förvarning. En minoritetsregering tog beslutet att Sverige skulle erkänna Staten Palestina. De övriga partierna togs med största överraskning av detta oväntade beslut av den nytillträdda minoritetsregeringen. Men de vågade inte göra något åt saken. De övriga riksdagspartierna kunde utan svårighet ha fällt den nytillträdda regeringen, om de hade haft den verkliga viljan att förhindra ett officiellt svenskt erkännande av Staten Palestina. Men då hade detta skett under medverkan av Sverigedemokraterna, och något sådant ville inte Allianspartierna medverka till. Det var så klart detta Statsminister Löfven hade räknat ut, så därför blev minoritetsregeringens erkännande av Staten Palestina gjord till Sveriges officiella beslut och en verklig bomb på Sveriges utrikespolitiska karta.
Israel reagerade negativt på detta förstås, men det tycktes bara roa regeringen Löfven och då särskilt utrikesminister Wallström.
Vad vår propalestinska utrikesminister, och övriga regeringen, förstås inte räknat med är den dom från Gud (YHWH) de har dragit över hela Sverige. Hos profeten Joel kapitel 3 vers 2 kan vi läsa om en kommande dom över nationerna som har delat "mitt land." Ja, Gud säger här att landet Israel i verkligheten är hans land, och de nationer som tar aktivt del i delandet av Israel, alltså Guds land, ska komma under domen. När man erkänner Staten Palestina, så är det i verkligheten en delning av Israel, Guds eget land, som erkänns.
När nu Grekland har sällat sig till skaran som aktivt vill verka för en delning av Israel genom att upprätta Staten Palestina, så har deras parlament därmed dragit även Grekland in under Guds dom och förbannelse.
Att Grekland nu godkänner Staten Palestina är en bekräftelse för Mahmud Abbas att det lönar sig med terror. Sedan Sverige erkände Staten Palestina och tills Greklands nyliga erkännande, har Israel drabbats av en ny typ av terror. När som helst kan en högst vanlig arabisk människa, en kvinna, en ung man, en ungdom, några flickor, förvandlas till en dödlig terrorist. Det kan ske genom en oväntad knivattack, skjutning, påkörning med bil mm. Ja, metoderna varierar, men syftet är det samma: att döda så många judar som möjligt. Denna typ av terror har pågått under i stort sett hela den senare del av hösten och fram tills nu. Och ingen vågar sia om att våldet ska upphöra. Men det makabra i sammanhanget är att detta gillas officiellt av den palestinska presidenten Mahmud Abbas och hela den palestinska administrationen, och de som utför terrorhandlingarna benämns som det palestinska folkets hjältar.
När nu Greklands statsminister Alexis Tsipras går in för ett upprättande av Staten Palestina, så menar han på fullt allvar, verkar det, att det ska göra slut på all den terrorism som nu pågår runt oss på alla kanter. Ja, det är samma tongångar som vår utrikesminister Margot Wallström ofta framhåller, och lyfte fram särskilt efter den hemska terrorattacken i Paris.
Vad Tsipris och Wallström, och många andra statsmän/kvinnor, inklusive FN, EU, USA, i själva verket menar, är att den internationella terrorismen skulle upphöra om bara Staten Palestina blev upprättad. Vad som i själva verket hindrar ett upprättande av Staten Palestina är förstås Israel.
Därför är Staten Israel enligt denna logik orsaken till all terrorism i världen!
Statsledningen i Israel har i dessa dagar en tuff uppgift. IDF, Israels försvarsstyrkor, är på det klara med att en attack mot landet är nära förestående och tränar nu sina styrkor för att kunna möta denna utmaning. Samtidigt måste statsledningen finna en lösning på det uppror som nu pågår bland landets arabiska befolkning.
Går man till Israels gamla profeter så ser vi där en dyster framtidsvy för Israel. Profeten Sakarja talar om ett stort internationellt anfall på staten Israel och målar upp ett slutscenario där Jerusalem till stora delar intas. När vi i dag ser hur världssamfundet agerar i sitt motstånd mot Israel, så är denna utveckling högst tänkbar.
Men profeterna talar också om att Gud själv, Israels Gud, YHWH, ska skydda Israel. Han kallar sig själv för Israels väktare som inte sover, inte slumrar, och han kommer att krossa alla nationer som går mot Israel. Profeterna lovar att Gud ska upprätta riket åt Israel så som det var i forna dagar.
Det är glädjande att se hur statsminister Benjamin Netanyahu förlitar sig på de löften Gud har givit Israel genom profeterna, och det är väl det som ger honom den kraft som behövs för att stå emot det enorma internationella tryck som den lilla staten Israel nu står under.
Jag vill lyda Guds uppmaning att önska Jerusalem shalom!
onsdag 23 december 2015
fredag 30 oktober 2015
Jubelåret
September månad tog fort slut och nu är vi redan i slutet av oktober, och hösten håller på att göra sig mer och mer påmind. Nattfrost uppträder här och var samtidigt som dagstemperaturer kan påminna om sommar.
Israel är nu inne i en spännande period, Jubelåret, som infaller vart femtionde år, efter sju på varandra följande Shmittah-år, som omtalat tidigare. Jubelåret började på Israels nyårsdag Rosh Hashanah, som i år inföll den 14:e september, vilket i den israeliska kalendern är 1:a Tishrei.
Troende judar sätter stora förhoppningar till Jubelåret, eftersom det enligt Moses innebär mycket goda saker för den enskilde juden, och för det judiska folket.
Under Jubelåret ska egendom återställas till den rättmätige ägaren, skulder ska kvittas mm.
Vad man kan fundera över är om Israel kommer att återfå landområden som de tidigare har
förfogat över. Kan det vara så att Gud nu vill låta Israel utökas med nya landområden så att landet blir så som Gud utlovade genom Moses och profeterna?
Israel har under sin moderna historia utökat sina landområden under konflikter de har blivit påtvingade av omgivande arabnationer. Första gången var det krig som startade omedelbart efter att den nya staten Israel hade blivit proklamerad. Vid slutet av det kriget förfogade Israel över större landområden än vad FN hade tilldelat judarna från början.
Andra gången var kriget 1967, det krig som har gått till historien som sexdagarskriget. Då återfick Israel Jerusalems gamla del där templet hade legat fram till år 70 e. Kr., då det förstördes av romarrikets arméer. De återtog då även hela landområdet fram till Jordan-floden. Vi kan väl säga att efter sommaren 1967 förfogade Israel över det landområde som vi har lärt känna som kärn-Israel, det område vi känner från den tid Jesus vandrade omkring i Galilén, Samaria och Juda.
Men profeten Hesekiel profeterade om ett framtida Israel med mycket större landområden än vad som i dag omfattas av den moderna staten Israels gränser. I Hes 47:13-23 redogör profeten för de gränser han såg för ett framtida Israel under tiden han var med sitt folk i fångenskap i Babel. Dessa gränser har sedan fångenskapen i Babel inte varit aktuella för Israel och ligger alltså ännu som en ouppfylld profetia. Vi kan i denna profetia utläsa att stora delar av västra Syrien omfattas av gränserna för staten Israel, och så var det inte ens under storhetstiden under kungarna David och Salomo. Eftersom Jubelåret innebär återgivande av förlorat land, så är det min gissning att Gud under innevarande jubelår kommer att utvidga Israels gränser ytterligare genom ett krig som påtvingas Israel.
Situationen i Syrien är nu mycket kaotisk och oroande för Israel. Att Ryssland nu har blivit en aktiv part i Syriens inbördeskrig, gör inte situationen mindre oroande för Israel. Profeten Hesekiel talar om ett stort krig där Israel attackeras av en mäktig fiende under namnet Gog, och bibeltolkare har under lång tid tolkat in Ryssland som en stor aktör i detta krig. Om detta krig skriver Hesekiel i kapitel 38 och 39.
Det är svårt att uttyda om det redan nu är tid för detta stora krig, men allt ligger till rätta för en attack på Israel från syrisk och libanesisk mark. Det israeliska försvaret är i högsta beredskap nu för ett anfall norrifrån, och det har redan varit flera incidenter i området runt Golan där IDF har agerat militärt mot mål i Syrien.
För mig är Jubelåret ett löftesår för Israel, och jag studerar de dagliga nyheterna med stort intresse utifrån Guds löften genom profeterna.
Det är spännande profetiska tider oss som tror på Bibelns ord som en verklighet.
Israel är nu inne i en spännande period, Jubelåret, som infaller vart femtionde år, efter sju på varandra följande Shmittah-år, som omtalat tidigare. Jubelåret började på Israels nyårsdag Rosh Hashanah, som i år inföll den 14:e september, vilket i den israeliska kalendern är 1:a Tishrei.
Troende judar sätter stora förhoppningar till Jubelåret, eftersom det enligt Moses innebär mycket goda saker för den enskilde juden, och för det judiska folket.
Under Jubelåret ska egendom återställas till den rättmätige ägaren, skulder ska kvittas mm.
Vad man kan fundera över är om Israel kommer att återfå landområden som de tidigare har
förfogat över. Kan det vara så att Gud nu vill låta Israel utökas med nya landområden så att landet blir så som Gud utlovade genom Moses och profeterna?
Israel har under sin moderna historia utökat sina landområden under konflikter de har blivit påtvingade av omgivande arabnationer. Första gången var det krig som startade omedelbart efter att den nya staten Israel hade blivit proklamerad. Vid slutet av det kriget förfogade Israel över större landområden än vad FN hade tilldelat judarna från början.
Andra gången var kriget 1967, det krig som har gått till historien som sexdagarskriget. Då återfick Israel Jerusalems gamla del där templet hade legat fram till år 70 e. Kr., då det förstördes av romarrikets arméer. De återtog då även hela landområdet fram till Jordan-floden. Vi kan väl säga att efter sommaren 1967 förfogade Israel över det landområde som vi har lärt känna som kärn-Israel, det område vi känner från den tid Jesus vandrade omkring i Galilén, Samaria och Juda.
Men profeten Hesekiel profeterade om ett framtida Israel med mycket större landområden än vad som i dag omfattas av den moderna staten Israels gränser. I Hes 47:13-23 redogör profeten för de gränser han såg för ett framtida Israel under tiden han var med sitt folk i fångenskap i Babel. Dessa gränser har sedan fångenskapen i Babel inte varit aktuella för Israel och ligger alltså ännu som en ouppfylld profetia. Vi kan i denna profetia utläsa att stora delar av västra Syrien omfattas av gränserna för staten Israel, och så var det inte ens under storhetstiden under kungarna David och Salomo. Eftersom Jubelåret innebär återgivande av förlorat land, så är det min gissning att Gud under innevarande jubelår kommer att utvidga Israels gränser ytterligare genom ett krig som påtvingas Israel.
Situationen i Syrien är nu mycket kaotisk och oroande för Israel. Att Ryssland nu har blivit en aktiv part i Syriens inbördeskrig, gör inte situationen mindre oroande för Israel. Profeten Hesekiel talar om ett stort krig där Israel attackeras av en mäktig fiende under namnet Gog, och bibeltolkare har under lång tid tolkat in Ryssland som en stor aktör i detta krig. Om detta krig skriver Hesekiel i kapitel 38 och 39.
Det är svårt att uttyda om det redan nu är tid för detta stora krig, men allt ligger till rätta för en attack på Israel från syrisk och libanesisk mark. Det israeliska försvaret är i högsta beredskap nu för ett anfall norrifrån, och det har redan varit flera incidenter i området runt Golan där IDF har agerat militärt mot mål i Syrien.
För mig är Jubelåret ett löftesår för Israel, och jag studerar de dagliga nyheterna med stort intresse utifrån Guds löften genom profeterna.
Det är spännande profetiska tider oss som tror på Bibelns ord som en verklighet.
måndag 7 september 2015
Shmittah
Vart sjunde år ska jordbruket i Israel ha ett sabbatsår. Det innebär i praktiken att under hela det sjunde året får inget odlat land brukas av dess ägare, det ska ligga i träda ett helt år, ett viloår för marken.
Detta var den förordning Moses fick från Gud (YHWH) innan det nybildade israeliska folket hade kommit in i det förlovade landet, medan de ännu var på sin ökenvandring.
I 2 Mos 23:10-11 står detta påbud nertecknat av Moses:
"I sex år skall du beså din jord och bärga dess gröda. Men det sjunde året skall du låta den vila och ligga orörd, för att de fattiga i ditt folk skall få sin föda från den. Det som de lämnar kvar får markens djur äta. På samma sätt skall du göra med din vingård och din olivplantering. Under sex dagar skall du utföra ditt arbete, men på sjunde dagen skall du vila, så att din oxe och din åsna får vila och din slavinnas son och främlingen kan återhämta sig.
Se till att ni i allt håller det jag har sagt er. Andra gudars namn skall ni inte nämna. De får inte höras från din mun."
Detta sabbatsår kallas på hebreiska för שמיטה. Det kan transkriberas med våra bokstäver som 'Shmittah'. I ett modernt hebreiskt-engelskt lexikon anges betydelsen av detta ord som " abandonment of work in the fields and of debts every sevent years." Avstående från arbete på fälten och skulder varje sjunde år.
Just nu befinner vi oss i slutet av ett Shmittah-år. Det började den 25:e September 2014 och slutar nu i höst den 13:e September. I den judiska kalendern börjar Shmittah den första dagen i den judiska månaden Tishrei och slutar den 29:e dagen i månaden Elul varje sjunde år. Det innebär att sabbatsåret börjar på den judiska nyårsdagen, som transkriberat kallas Rosh Hashanna och slutar på den judiska nyårsafton, Erev Rosh Hashannah, i slutet av året.
Det är oklart för mig i skrivande stund om detta påbud har någon efterlevnad i dagens Israel. Jag har läst att judar som lever som troende ortodoxa judar följer detta påbud i Israel i dag, men troligtvis sker detta inte i allmänt i det moderna Israel.
Bibeln berättar att Gud förebrådde Israel för att de inte höll detta påbud så som de hade fått lära av Moses, och att Gud straffade Israel för denna olydnad mot honom.
I betydelsen av det hebreiska ordet Shmittah fick vi höra att det sjunde året även innebär att skulder ska upphöra, efterskänkas. Underlag för detta finner vi i 5 Mos 15:1-2 där vi kan läsa följande:
"Vart sjunde år skall du låta vara ett friår, och detta är vad som gäller angående friåret: Varje långivare som lånat ut något åt sin nästa, skall då efterskänka sin fordran. Han får inte utkräva skulder av sin nästa och sin broder, ty ettHerrens friår har utlysts."
Friåret, Sabbatsåret, Shmittah-året ska vara en vila också för skuldtyngda människor. Shmittah har alltså stor inverkan på människors ekonomi i Israel. Men frågan är om Shmittah-året även har en inverkan på ekonomin i andra länder?
Den amerikanske författaren Jonathan Cahn har skrivit två böcker som har förskräckt många människor med två böcker i detta ämne. Hans första bok med titeln "The Harbinger - the ancient mystery that holds the secret of America's future." berör begreppet Shmittah som han fördjupar i boken med titeln "The mystery of the Shemitah - The 3000-Year Old Mystery That holds the Secret of America's Future... And Your Future!"
( Det finns olika uppfattningar om hur man ska transkribera hebreiska ord.)
Dessa två böcker har utgivits på norska av förlaget Hermon. De har fått titlarna "PROFETIEN - ET URGAMMELT MYSTERIUM MED HEMMELIGHETEN TIL AMERIKAS FREMTID " ISBN: 978-82-302-1029-1(Hardcover), ISBN: 978-82-302-1089-5 (Pocket), och
"SHEMITHAENS MYSTERIUM" ISBN: 978-82-302-1239-4 (Hardcover), ISBN: 978-82-302-0 (POCKER).
Temat i dessa böcker har behandlats något av Dan Johansson i tidningen Världen idag måndagen den 17:e augusti i år.
Jonathan Cahn hävdar i sina böcker att världsekonomin, och då särskilt USA:s ekonomi, går i sjuårscykler, i enlighet med Shmittah-åren. Igen ekonom kan ge en vettig förklaring på varför världsekonomin går i sjuårscykler, som den världsekonomiska historien bekräftar, den historia Cahn lyfter fram i sina böcker.
Den som är intresserad av att fördjupa sig i dessa profetiska påståenden av Cahn bör givetvis läsa hans böcker för att ta del av hans grundliga studier i Bibelns profetiska budskap och hans betraktelse av USA:s- och världens ekonomi.
Enligt vad Jonathan Cahn, och andra bibelforskare som t.ex. Mark Biltz, hävdar så är slutet på innevarande Shmittah-år särskilt spännande.
Cahn förutspår en ekonomisk kollaps i USA:s ekonomi under september månad detta år och det kopplar han till slutet av innevarande Shmittah-år.
Det som är utmärkande för detta Shmittah-år är att det går över i Jubelåret, som ska infalla efter sju på varandra följande Shmittah-år, dvs. efter 49 år, vilket alltså inträffar denna höst under september månad. Det gör detta Shmittah-år ganska speciellt ur ett profetiskt perspektiv, och många bilbelkommentatorer fäster alltså stor uppmärksamhet vid vad som tros ske vid slutet av innevarande sabbatsår.
När vi håller koll på almanackan, låt oss då ha i minnet att den 13:e september i vår kalender motsvarar den 29:e Elul i den judiska/israeliska kalendern, vilket är nyårsafton i Israel, Erev Rosh Hashanna, slutet på Shmittah-året.
Dagen efter på nyårsdagen, Rosh Hashanna, den 1:a Tishrei, börjar Jubelåret!
Vi kristna som tror på Bibelns ord och lever i det profetiska är givetvis mycket uppmärksamma på världsnyheterna under de närmaste dagarna.
Världens ekonomer är mycket nervösa nu för vad de anar är i vardande vad gäller världsekonomin, som bekant är i kraftig gungning just nu.
Men vi som tror på Bibeln vet att allt vilar i Vår Himmelske Faders kärleksfulla och mäktiga händer, och så gör också vi som har blivit Guds barn genom tron på hans son Jesus Kristus!
Detta var den förordning Moses fick från Gud (YHWH) innan det nybildade israeliska folket hade kommit in i det förlovade landet, medan de ännu var på sin ökenvandring.
I 2 Mos 23:10-11 står detta påbud nertecknat av Moses:
"I sex år skall du beså din jord och bärga dess gröda. Men det sjunde året skall du låta den vila och ligga orörd, för att de fattiga i ditt folk skall få sin föda från den. Det som de lämnar kvar får markens djur äta. På samma sätt skall du göra med din vingård och din olivplantering. Under sex dagar skall du utföra ditt arbete, men på sjunde dagen skall du vila, så att din oxe och din åsna får vila och din slavinnas son och främlingen kan återhämta sig.
Se till att ni i allt håller det jag har sagt er. Andra gudars namn skall ni inte nämna. De får inte höras från din mun."
Detta sabbatsår kallas på hebreiska för שמיטה. Det kan transkriberas med våra bokstäver som 'Shmittah'. I ett modernt hebreiskt-engelskt lexikon anges betydelsen av detta ord som " abandonment of work in the fields and of debts every sevent years." Avstående från arbete på fälten och skulder varje sjunde år.
Just nu befinner vi oss i slutet av ett Shmittah-år. Det började den 25:e September 2014 och slutar nu i höst den 13:e September. I den judiska kalendern börjar Shmittah den första dagen i den judiska månaden Tishrei och slutar den 29:e dagen i månaden Elul varje sjunde år. Det innebär att sabbatsåret börjar på den judiska nyårsdagen, som transkriberat kallas Rosh Hashanna och slutar på den judiska nyårsafton, Erev Rosh Hashannah, i slutet av året.
Det är oklart för mig i skrivande stund om detta påbud har någon efterlevnad i dagens Israel. Jag har läst att judar som lever som troende ortodoxa judar följer detta påbud i Israel i dag, men troligtvis sker detta inte i allmänt i det moderna Israel.
Bibeln berättar att Gud förebrådde Israel för att de inte höll detta påbud så som de hade fått lära av Moses, och att Gud straffade Israel för denna olydnad mot honom.
I betydelsen av det hebreiska ordet Shmittah fick vi höra att det sjunde året även innebär att skulder ska upphöra, efterskänkas. Underlag för detta finner vi i 5 Mos 15:1-2 där vi kan läsa följande:
"Vart sjunde år skall du låta vara ett friår, och detta är vad som gäller angående friåret: Varje långivare som lånat ut något åt sin nästa, skall då efterskänka sin fordran. Han får inte utkräva skulder av sin nästa och sin broder, ty ett
Friåret, Sabbatsåret, Shmittah-året ska vara en vila också för skuldtyngda människor. Shmittah har alltså stor inverkan på människors ekonomi i Israel. Men frågan är om Shmittah-året även har en inverkan på ekonomin i andra länder?
Den amerikanske författaren Jonathan Cahn har skrivit två böcker som har förskräckt många människor med två böcker i detta ämne. Hans första bok med titeln "The Harbinger - the ancient mystery that holds the secret of America's future." berör begreppet Shmittah som han fördjupar i boken med titeln "The mystery of the Shemitah - The 3000-Year Old Mystery That holds the Secret of America's Future... And Your Future!"
( Det finns olika uppfattningar om hur man ska transkribera hebreiska ord.)
Dessa två böcker har utgivits på norska av förlaget Hermon. De har fått titlarna "PROFETIEN - ET URGAMMELT MYSTERIUM MED HEMMELIGHETEN TIL AMERIKAS FREMTID " ISBN: 978-82-302-1029-1(Hardcover), ISBN: 978-82-302-1089-5 (Pocket), och
"SHEMITHAENS MYSTERIUM" ISBN: 978-82-302-1239-4 (Hardcover), ISBN: 978-82-302-0 (POCKER).
Temat i dessa böcker har behandlats något av Dan Johansson i tidningen Världen idag måndagen den 17:e augusti i år.
Jonathan Cahn hävdar i sina böcker att världsekonomin, och då särskilt USA:s ekonomi, går i sjuårscykler, i enlighet med Shmittah-åren. Igen ekonom kan ge en vettig förklaring på varför världsekonomin går i sjuårscykler, som den världsekonomiska historien bekräftar, den historia Cahn lyfter fram i sina böcker.
Den som är intresserad av att fördjupa sig i dessa profetiska påståenden av Cahn bör givetvis läsa hans böcker för att ta del av hans grundliga studier i Bibelns profetiska budskap och hans betraktelse av USA:s- och världens ekonomi.
Enligt vad Jonathan Cahn, och andra bibelforskare som t.ex. Mark Biltz, hävdar så är slutet på innevarande Shmittah-år särskilt spännande.
Cahn förutspår en ekonomisk kollaps i USA:s ekonomi under september månad detta år och det kopplar han till slutet av innevarande Shmittah-år.
Det som är utmärkande för detta Shmittah-år är att det går över i Jubelåret, som ska infalla efter sju på varandra följande Shmittah-år, dvs. efter 49 år, vilket alltså inträffar denna höst under september månad. Det gör detta Shmittah-år ganska speciellt ur ett profetiskt perspektiv, och många bilbelkommentatorer fäster alltså stor uppmärksamhet vid vad som tros ske vid slutet av innevarande sabbatsår.
När vi håller koll på almanackan, låt oss då ha i minnet att den 13:e september i vår kalender motsvarar den 29:e Elul i den judiska/israeliska kalendern, vilket är nyårsafton i Israel, Erev Rosh Hashanna, slutet på Shmittah-året.
Dagen efter på nyårsdagen, Rosh Hashanna, den 1:a Tishrei, börjar Jubelåret!
Vi kristna som tror på Bibelns ord och lever i det profetiska är givetvis mycket uppmärksamma på världsnyheterna under de närmaste dagarna.
Världens ekonomer är mycket nervösa nu för vad de anar är i vardande vad gäller världsekonomin, som bekant är i kraftig gungning just nu.
Men vi som tror på Bibeln vet att allt vilar i Vår Himmelske Faders kärleksfulla och mäktiga händer, och så gör också vi som har blivit Guds barn genom tron på hans son Jesus Kristus!
lördag 6 juni 2015
Bön för Sverige
I dag är det Sveriges Nationaldag och Svenska Flaggans dag. En dag då vi bör värdesätta korset i den svenska nationalsymbolen, symbolen som vill visa att Sverige är en kristen nation. Det man trodde var en omöjlighet, håller nu på att bli en ständigt återkommande fråga: ska Sverige ha en flagga med kors?
Politiska ungdomspartier har fört fram denna fråga där det stryks under att korset i svenska flaggan är diskriminerande och kränkande för nya svenskar med annan tro, läs:muslimer!
Alltså bör korset bort ur den svenska flaggan för att nationalsymbolen ska passa in i det mångkulturella samhället!!!!
Organisationen Sverigebönen har rekommenderat kristna församlingar att göra nationaldagen till en böndag för Sverige, och många församlingar har anslutit sig till denna tanke.
Själv ska min fru och jag ge oss iväg för att ta del av en bönemöte i en mindre församling där ämnet för kvällen är just bön för Sverige.
Det känns tryggt och gott att kunna lägga land och folk i trygga händer , - de tryggaste händer som finns: Guds händer.
Politiska ungdomspartier har fört fram denna fråga där det stryks under att korset i svenska flaggan är diskriminerande och kränkande för nya svenskar med annan tro, läs:muslimer!
Alltså bör korset bort ur den svenska flaggan för att nationalsymbolen ska passa in i det mångkulturella samhället!!!!
Organisationen Sverigebönen har rekommenderat kristna församlingar att göra nationaldagen till en böndag för Sverige, och många församlingar har anslutit sig till denna tanke.
Själv ska min fru och jag ge oss iväg för att ta del av en bönemöte i en mindre församling där ämnet för kvällen är just bön för Sverige.
Det känns tryggt och gott att kunna lägga land och folk i trygga händer , - de tryggaste händer som finns: Guds händer.
lördag 23 maj 2015
Israel hjälper
Har nyss läst i skriften Hashivah en artikel med titeln "Israels verkliga ansikte." Hashivah (Återkomsten) är en publikation som ges ut utan kostnad till alla som är intresserade av den hjälpverksamhet organisationen Lema'an Zion bedriver. Denna lilla skrift ger mig många initierade inblick i det vardagliga livet i Israel, vilket jag är mycket tacksam för.
Det Israelansikte som målas upp i våra olika medier är som oftast snedvridit och negativt. Då är det gott för en Israel-vän att läsa goda nyheter från Israel.
Den nu nyss lästa artikeln tar bland annat upp Israels stora hjälpinsats i det jordbävningsdrabbade Nepal. Den 25:e april drabbades Nepal av en fruktansvärd jordbävning med stora skador som följd. Många människor blev begravda under nedrasade byggnader och många människor blev skadade och hemlösa. Israel skickade då omedelbart ett hjälpteam till landet för att hjälpa de skadade. Teamet bestod av 260 läkare och medicinsk personal, ett fältsjukhus och 95 ton akutförnödenheter. Med denna insats var det lilla landet Israel bland de största aktörerna. Bara Indien med 285 hjälparbetare hade den största närvaron på plats i landet. Som jämförelse kan nämnas att USA hade 70, Kina 62, Tyskland 52, Sverige 60, Storbritannien 8 och Schweiz 6.
Detta var bara en liten del av vad den omnämnda artikeln handlade om, men det var just detta jag ville lyfta fram, eftersom Israels insats i Nepal fick så liten uppmärksamhet i våra medier.
Våra svenska medier är mycket snabba på att meddela allmänheten om de finner något de bedömer vara negativt om Israel, men det positiva om Israel förtigs för det mesta.
Israel har vid andra stora naturkatastrofer varit snabba att reagera genom att skicka hjälp i form av hjälparbetare och förnödenheter. Jag tänker då på den stora jordbävningen i Haiti 2010 och tsunamikatastrofen i Japan då Israel var snabbt på plats med fältsjukhus, förnödenheter och hjälppersonal.
Israel har med sin skickliga sjukvård varit till ovärderlig hjälp under ebola-epidemin i Afrika och andra nödsituationer i världen.
Och förutom Israels statliga hjälpinsatser, har frivilligorganisationer i Israel varit engagerade i olika nödsituationer på olika håll.
Som betraktare kan man bara förvånas över att ett så litet land som Israel kan ge hjälp åt nödlidande runt om i världen under det att de står under ett enormt förtal från FN och många nationer.
Bara ett fåtal nationer står solidariska med Israel i det växande judehat som då riktas i huvudsak mot staten Israel.
Men med Bibeln i hand så förstår man detta mycket väl.
Det Israelansikte som målas upp i våra olika medier är som oftast snedvridit och negativt. Då är det gott för en Israel-vän att läsa goda nyheter från Israel.
Den nu nyss lästa artikeln tar bland annat upp Israels stora hjälpinsats i det jordbävningsdrabbade Nepal. Den 25:e april drabbades Nepal av en fruktansvärd jordbävning med stora skador som följd. Många människor blev begravda under nedrasade byggnader och många människor blev skadade och hemlösa. Israel skickade då omedelbart ett hjälpteam till landet för att hjälpa de skadade. Teamet bestod av 260 läkare och medicinsk personal, ett fältsjukhus och 95 ton akutförnödenheter. Med denna insats var det lilla landet Israel bland de största aktörerna. Bara Indien med 285 hjälparbetare hade den största närvaron på plats i landet. Som jämförelse kan nämnas att USA hade 70, Kina 62, Tyskland 52, Sverige 60, Storbritannien 8 och Schweiz 6.
Detta var bara en liten del av vad den omnämnda artikeln handlade om, men det var just detta jag ville lyfta fram, eftersom Israels insats i Nepal fick så liten uppmärksamhet i våra medier.
Våra svenska medier är mycket snabba på att meddela allmänheten om de finner något de bedömer vara negativt om Israel, men det positiva om Israel förtigs för det mesta.
Israel har vid andra stora naturkatastrofer varit snabba att reagera genom att skicka hjälp i form av hjälparbetare och förnödenheter. Jag tänker då på den stora jordbävningen i Haiti 2010 och tsunamikatastrofen i Japan då Israel var snabbt på plats med fältsjukhus, förnödenheter och hjälppersonal.
Israel har med sin skickliga sjukvård varit till ovärderlig hjälp under ebola-epidemin i Afrika och andra nödsituationer i världen.
Och förutom Israels statliga hjälpinsatser, har frivilligorganisationer i Israel varit engagerade i olika nödsituationer på olika håll.
Som betraktare kan man bara förvånas över att ett så litet land som Israel kan ge hjälp åt nödlidande runt om i världen under det att de står under ett enormt förtal från FN och många nationer.
Bara ett fåtal nationer står solidariska med Israel i det växande judehat som då riktas i huvudsak mot staten Israel.
Men med Bibeln i hand så förstår man detta mycket väl.
torsdag 23 april 2015
Grattis Israel
I dag är hela Israel i jubel. De firar minnet av den minnesvärda majdagen 1948 då David Ben-Gurion utropade den nybildade staten Israel på en del av det landområde som en gång var ett stort kungadöme under en annan David, nämligen Kung David.
I går var det en sorgens dag i Israel. De firade då minnet av de 23.320 soldater som har offrat sina liv för att Israel ska få fortsätta att vara ett fritt och självständigt demokratiskt land, och i glädje få fira sin självständighet, såsom de nu, mot alla odds, firar för 67:e gången.
I den israeliska kalendern står det i dag den 4:e Iyyar, som i år infaller på vår 23:e april. Men pga att Israel använder månkalender, med korrektion, så infaller självständighetsdagen på olika dagar i vår kalender.
När staten Israel proklamerades bestod den av 806.000 invånare, de flesta judar som överlevt judeutrotningen i Europa.
I dag firas oavhängighetsdagen, nationaldagen, självständighetsdagen, independence day, av 8,345,000 invånare. Invånarantalet har ökat med 162.000 sedan förra firandet av oavhängighetsdagen. Befolkningen i Israel i dag består av 6,251,000 judar, vilket utgör 74,9 procent av hela befolkningen, som i övrigt utgörs av 1,730,000 araber (20,07 %), och 346,000 i andra grupper.
Invandringen till Israel fortsätter och sista året har 32.000 av judisk härkomst valt att bli medborgare i landet Israel.
Israel är i dag den enda plats på jorden en jude kan känna sig trygg, och den ökande antisemitismen, eller judehatet, i Europa, har lett till att många européer av judisk börd har flytt sina hemländer och utvandrat till Israel, - och är i dag en del av den jublande skaran i Israel.
I går var det en sorgens dag i Israel. De firade då minnet av de 23.320 soldater som har offrat sina liv för att Israel ska få fortsätta att vara ett fritt och självständigt demokratiskt land, och i glädje få fira sin självständighet, såsom de nu, mot alla odds, firar för 67:e gången.
I den israeliska kalendern står det i dag den 4:e Iyyar, som i år infaller på vår 23:e april. Men pga att Israel använder månkalender, med korrektion, så infaller självständighetsdagen på olika dagar i vår kalender.
När staten Israel proklamerades bestod den av 806.000 invånare, de flesta judar som överlevt judeutrotningen i Europa.
I dag firas oavhängighetsdagen, nationaldagen, självständighetsdagen, independence day, av 8,345,000 invånare. Invånarantalet har ökat med 162.000 sedan förra firandet av oavhängighetsdagen. Befolkningen i Israel i dag består av 6,251,000 judar, vilket utgör 74,9 procent av hela befolkningen, som i övrigt utgörs av 1,730,000 araber (20,07 %), och 346,000 i andra grupper.
Invandringen till Israel fortsätter och sista året har 32.000 av judisk härkomst valt att bli medborgare i landet Israel.
Israel är i dag den enda plats på jorden en jude kan känna sig trygg, och den ökande antisemitismen, eller judehatet, i Europa, har lett till att många européer av judisk börd har flytt sina hemländer och utvandrat till Israel, - och är i dag en del av den jublande skaran i Israel.
onsdag 22 april 2015
De fallnas hågkomst
I dag står det i den israeliska almanackan (på engelska): "Memorial Day. Day 18 of the Omer."
Israel firar i dag minnet av alla soldater som har offrat sina liv i gångna krig och väpnade konflikter med Israels fiender. Det israeliska folket värnar så om livet att de har vigt en särskild dag i sin almanacka då hela landet ska minnas sina fallna soldater och sörja dem.
Jerusalem Post skriver i dag att Israels försvarschef Generallöjtnant Gadi Eisenkot anser att det är varje israelisk medborgares skyldighet att i dag minnas de fallna. Försvarschefen ger idag sin officiella hyllning till de 23.320 soldater som har stupat i strid för landets säkerhet. Vi ser att denna exakta siffra indikerar att varje förlorat liv räknas. Det är inga ungefärliga siffror över dödade soldater, som man ofta kan se i andra länders statistiker över stupade i krig, utan i Israel hålls noga reda på varje förlorad individ.
Så här skriver den norska tidningen Karmel på sin hemsida:
När man som Israelvän ser de orosmoln som hopar sig över Israel idag, så är det svårt att se hur Israel ska klara sig i den närmaste framtiden, utan att många fler israeliska soldater måste offra sina liv för att rädda landet.
Jag befarar att när nästa minnesdag firas i Israel, så har siffran över döda soldater stigit till betydligt högre siffror.
Men nu vill jag ställa mig till alla dem som i morgon gratulerar Israel till ännu ett firande av Independence Day, Självständighetsdagen, som firas till minne av den dag i maj 1948 då David Ben Gurion proklamerade den nybildade staten Israel.
Israel firar i dag minnet av alla soldater som har offrat sina liv i gångna krig och väpnade konflikter med Israels fiender. Det israeliska folket värnar så om livet att de har vigt en särskild dag i sin almanacka då hela landet ska minnas sina fallna soldater och sörja dem.
Jerusalem Post skriver i dag att Israels försvarschef Generallöjtnant Gadi Eisenkot anser att det är varje israelisk medborgares skyldighet att i dag minnas de fallna. Försvarschefen ger idag sin officiella hyllning till de 23.320 soldater som har stupat i strid för landets säkerhet. Vi ser att denna exakta siffra indikerar att varje förlorat liv räknas. Det är inga ungefärliga siffror över dödade soldater, som man ofta kan se i andra länders statistiker över stupade i krig, utan i Israel hålls noga reda på varje förlorad individ.
Så här skriver den norska tidningen Karmel på sin hemsida:
Israel minnet sine falne
Israelerne innledet tirsdag kveld minnedagen for sine falne. Sirener gikk over hele landet og folket stoppet opp for å minnes de 23,320 som har falt for staten Israel. President Reuven Rivlin sa i en tale ved seremonien ved Vestmuren, at de hadde en plikt til å leve for de som hadde mistet sine liv, og for de barna som de etterlot seg. Det ble også lagt ned flagg ved hver eneste grav ved Moutn Herzl militære gravlund. Minnedagen avsluttes i kveld og går over til feiring av Israels uavhengighetsdag.När man som Israelvän ser de orosmoln som hopar sig över Israel idag, så är det svårt att se hur Israel ska klara sig i den närmaste framtiden, utan att många fler israeliska soldater måste offra sina liv för att rädda landet.
Jag befarar att när nästa minnesdag firas i Israel, så har siffran över döda soldater stigit till betydligt högre siffror.
Men nu vill jag ställa mig till alla dem som i morgon gratulerar Israel till ännu ett firande av Independence Day, Självständighetsdagen, som firas till minne av den dag i maj 1948 då David Ben Gurion proklamerade den nybildade staten Israel.
Jag säger då: Mazel Tov מזל טוב
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)