onsdag 18 mars 2015

Israels hotfulla omgivning


Psalm 83.

Nu är det ett tag sen vi gick in i blodmånetetraden, som jag också har skrivit om i dag. 

Jag vill här åter lyfta fram det profetiska vi finner i Psalm 83, och som jag tror snart kan bli aktuella nyheter i våra medier.

Många kristna förkunnare har via Youtube, och annan media, gett uttryck för vad de tror kommer att hända med Israel, och den övriga världen, under denna tetrad, eller dess nära anslutning.

Många talar om Gog-krigen, som har aktualiserats genom Putins agerande i Ukraina och hans engagemang i Syrienkonflikten.
Andra menar att allt som står i Hesekiels profetia (Kap. 38-39) inte stämmer med dagens situation i Israel, och menar då att Ps 83 ligger närmare tillhands.

Utifrån Ps 83 tror man att en stor konflikt mellan Israel och dess närmaste grannar är mera sannolik innan profetian om Gog-krigen blir aktuell.

Tittar man på vad som var utmärkande för Israel under de tidigare blodmånetetraderna, 1949-1950 och 1967-1968, så var det krig där Israel fick mera land. Det land som FN tilldelade judarna 1947 blev utvidgat efter att Israel hade utkämpat ett krig med arabstaterna och vapenvila inleddes. Fredsavtal var uteslutet eftersom de besegrade arabstaterna vägrade att förhandla med Israel. Det blev då en vapenstilleståndslinje som gällde som gräns mellan Israel och länderna Jordaninen,Egypten, Syrien och Libanon ända fram till kriget juni 1968.
När sexdagarskriget juni 1968 var över hade Israel erövrat nya landområden från de angripande arabstaterna. Men eftersom de besegrade arabstarterna även då vägrade att inleda fredsförhandlingar med segrarmakten Israel, så blev det åter igen en vapenstilleståndslinje som FN förhandlade fram. Egypten gick till slut med på att fredsförhandla med Israel och det ledde till att Egypten fick tillbaks allt det land Israel hade tagit från Egypten. Ja, Gaza blev Israel tvunget att behålla kontrollen över eftersom Egypten inte ville ha tillbaka detta landområdet.
Så småningom gick även Jordaninen med på fredsförhandlingar, men de ville inte ha tillbaka Juda och Samaria, det landområde de olagligen hade ockuperat sedan 1948. Jordaninen hade då under 19 år, utan internationellt erkännande, ockuperat det landområde FN's Generalförsamling hade tilldelat en palestinsk stat.
En del bibeltolkare menar nu att det under den innevarande blodmånetetraden med stor sannolikhet kommer att bli en ny stor konflikt med de länder och folk som omger Israel.
Efter att fredsförhandlingarna mellan Israel och PLO har strandat, har Fatah och Hamas enats om att bilda gemensam regering. Om dessa två terroristorganisationer går in i ett organiserat samarbete, kan det bara betyda ökade svårigheter för Israel. Hamas är mycket tydliga med att deras högsta mål är en utplåning av staten Israel, och ser man noga efter i de stadgar som styr Fatah, så finner man där samma målsättning. När nu dessa två terroristorganisationer vill samarbeta, så verkar en stor konflikt med Israel högst sannolik. I norr har Israel ett stort hot från terroristorganisationen Hezbollah, som nu har byggt upp en stor arsenal av raketer, som kan nå mål i praktiskt talat hela Israel. Iran förser Hezbollah via Syrien med alla de vapen de behöver, och nu är terroristorganisationen mer rustad än den förra konflikten med Israel. Dessa tre terroristorganisationer har bara ett syfte och en målsättning och det är utplåning av staten Israel.
Om vi nu ser efter vad bibelboken Psalm 83 säger, så finner i uttryck där som är högst aktuella i den vokabulär som vi finner i den arabiska världen i dag, och särskilt inom de kända muslimska terroristorganisationerna.

Ps 83 säger i vv 3-9:
Ty se, dina fiender larmar, och de som hatar dig lyfter huvudet. 
Mot ditt folk har de onda planer, de rådslår mot dem som du beskyddar. 
De säger: "Kom, vi utrotar dem, så att de inte mer är ett folk 
och så att ingen mer tänker på Israels namn!" 
I enighet rådslår de med varandra, de sluter förbund mot dig: 
Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna, 
Gebal, Ammon och Amalek, filisteerna och de som bor i Tyrus. 
Assur har också slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn.”

Här nämner psalmförfattaren Asaf de folkgrupper som då omgav Israel, och vi kan mycket väl känna igen dessa formuleringar i den hatpropaganda mot Israel, som nu hörs från de folkgrupper som i dag finns i Israels omgivning.

Denna hatpropaganda mot Israel har förstärkts under det skeende som i dag i västliga media kallas den arabiska våren. I de länder som har drabbats av den arabiska våren har hatet mot Israel, och det judiska folket, fått enorma proportioner, och det är väl högst rimligt att anta att detta hat kommer att leda till aktiv handling.
Den konflikt som nu råder i Syrien, kan mycket väl bli en utlösande faktor till en ny storkonflikt mellan Israel och de närmast omkringliggande folken.
Det är i så fall troligt att denna konflikt leder till att Israel kommer att nedkämpa all den terroristverksamhet som i dag finns i Israels närområde. Sannolikt kommer Israel då efter en ny förkrossande seger att annektera de landområden som har gått till attack mot landet för att förhindra att ny terroristverksamhet byggs upp i dess omedelbara närhet.
Under sina 67 år som självständig stat har Israel utvidgat sina gränser efter att de har blivit attackerade av sina fiender. Det onda som har drabbat landet och folket har också lett till fördelar. Ett utökat landområde har gett nya möjligheter att erbjuda plats för ny invandring.
Vi kan se det hela som en ledning av Israels Gud. De landgränser han en gång utmätte för sitt folk Israel har ännu inte blivit återupprättade, men successivt har gränserna utvidgats sedan Israel utropade sig som en självständig nation 1948.
Det är min uppfattning att Israel under denna blodmånetetrad kommer att drabbas av stora svårigheter, kanske ett stort krig. Men den svårighet som drabbar landet kommer helt visst också att leda till fördel för Israel, precis som under de två förra tetraderna.

Jag har funderat över varför det inte var någon blodmånetetrad som varslade om det stora krig som bröt ut under Yom Kippur hösten 1973, och min slutsats är att det kriget inte ledde till att Israel fick utökat landområde.

Jag tror fullt och fast att det Gud har bestämt det kommer att ske, och de gränser Han har satt för sitt egendomsfolk kommer att återupprättas. Det är mycket möjligt att vi snart kommer att få se nya gränser upprättas mellan Israel och omgivande länder.


Gud är trofast.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar